Varför jag inte skulle passa som visual merchandiser.
Ni vet när man är på jobbet och allt flyter på och känns sådär superbra?
Exakt så kände jag på jobbet idag.
Vi hade en hel lista med saker att göra, men det kändes aldrig för mycket. För idag kändes allt roligt och allt kändes möjligt. Typ ge mig ett problem och jag löser det. Ge mig vad fan som helst och det löser sig, för ingenting kan gå fel! Ibland känns det tvärtom. Som man står och stampar på samma ställe. Som man snurrar runt i sina egna tankar och fastnar där. Då är det bara att försöka gå ur sig själv och se på allt från ett annat perspektiv, ofta funkar det. Men idag behövde vi inte ens ta till den metoden, för allt löste sig ändå. Härlig känsla!
Bland annat skulle sportavdelningen göras om och jag älskar verkligen att göra om den avdelningen! Sporten och hålla på att pilla med accessoarerna och smyckena, det är min grej. Gina Tricot har blivit mer och mer hårda på att vi ska följa de riktlinjer vi får till de olika avdelningarna. Ibland går det dock inte att följa det till punkt och pricka och då får man lösa det utefter butikens bästa, men fortfarande försöka behålla den "känslan" de vill skapa. Det är när jag hamnar i det läget som jag känner att jag utvecklas, för egentligen... Vem som helst kan följa en guideline där det finns bilder på EXAKT vilka plagg man ska använda när man bygger en vägg, om alla de plaggen finns i butik. Det är inte svårt. Det som kan vara svårt är om de inte plaggen finns, men som sagt... Då får man känna efter vilken känsla det är de vill få fram och försöka hitta plagg som är i samma stil.
Bland annat skulle sportavdelningen göras om och jag älskar verkligen att göra om den avdelningen! Sporten och hålla på att pilla med accessoarerna och smyckena, det är min grej. Gina Tricot har blivit mer och mer hårda på att vi ska följa de riktlinjer vi får till de olika avdelningarna. Ibland går det dock inte att följa det till punkt och pricka och då får man lösa det utefter butikens bästa, men fortfarande försöka behålla den "känslan" de vill skapa. Det är när jag hamnar i det läget som jag känner att jag utvecklas, för egentligen... Vem som helst kan följa en guideline där det finns bilder på EXAKT vilka plagg man ska använda när man bygger en vägg, om alla de plaggen finns i butik. Det är inte svårt. Det som kan vara svårt är om de inte plaggen finns, men som sagt... Då får man känna efter vilken känsla det är de vill få fram och försöka hitta plagg som är i samma stil.
Ibland får jag för mig att jag vill bli visual merchandiser, men så kommer jag på att det yrket innehåller följande arbetsuppgifter; klä skyltdockor som är NOLL samarbetsvilliga (inte så konstigt kanske, det är stela dockor vi snackar om...), möblera om i butiken (vilket vi säljare också gör ibland i och för sig, men en VM ska ha mer "koll" på möbleringen och jag har svårt för att se sådant framför mig) och det värsta av allt - göra om skyltfönstret. Alltså, de gångerna jag har gjort det har det faktiskt varit kul. Men det är så himla mycket småpill (jag har inget tålamod för sådant, tänker framför allt på den gången då jag skulle sätta upp fyra remsor ända från taket, ner på väggen, ner på golvet ända fram till själva fönstret SPIKRAKT OCH TYP FYRA CENTIMETER FRÅN VARANDRA, PRICK (det blev åt helvete snett....)), MASSA dockor som ska kläs (you know why I hate it...) och så ska man rikta om de där jävla lamporna i taket när det finns ungefär NOLL plats för en stege därinne. Jag ser verkligen framför mig att jag, en dag, kommer trilla därinne i skyltfönstret så att dockorna kommer ramla och krossa fönstret. Eller att jag själv flyger ut ur det där jävla fönstret. Det är min skräck, för jag är osmidigheten själv. Faktiskt. Så nej, att bli visual merchandiser är nog inget för mig. Inte på heltid i alla fall. Men någon gång då och då, det är svinkul och väldigt givande!