louiselennebratt

Som sagt; IDAG JOBBADE JAG FÖRSTA GÅNGEN PÅ SJU VECKOR!!!

Var faktiskt orolig innan, just för att jag trodde jag skulle ha det svårare för att "komma in" i jobbet igen än vad jag faktiskt hade. Allt gick förvånansvärt bra när det gäller den biten. Sedan när det kommer till mina jobbiga tankar och känslor så finns de liksom där hela tiden. Jag får ständigt kämpa med att hålla dem i styr, vilket tar på krafterna. Men jag vill ju bli bra igen, då är det enda alternativet för mig att utsätta mig för allt det där som ger mig sådana känslor. Utsätta mig för det, bevisa för mig själv att det inte är farligt, att jag kan klara av det och så småningom kommer de där situationerna inte längre ge mig sådana starka tankar och känslor.

När jag var hos min KBT-terapeut förra veckan så fick jag en läxa att göra tills nästa gång vi ses. Den gick ut på att skriva ner sådant jag har ett underskott av och sådant jag har överskott av, både när det gäller saker som man "kan se" och känslor och tankar. Bland annat så har jag ett överskott av katastroftankar, oro/ångest, undvikanden och tankar om att allt måste vara perfekt. Samtidigt som jag har ett underskott av lugn, bra självkänsla och positiva tankar, för att nämna några exempel.

Kändes otroligt jobbigt att skriva ner de där punkterna på ett papper, för det blev liksom mer verkligt då. När de bara finns i mitt huvud så finns de bara där, jag ser dem inte. Inte på samma sätt som när de är nedskrivna. Då blir det som ett slag i magen, på något sätt. Men samtidigt är det lättare att jobba med problemen då och det är det jag ska göra. Jag ska bli den JAG vill bli. Det målet är satt.