louiselennebratt

Idag är det ett och ett halvt år sedan Daniel och jag förlovade oss. I ett och ett halvt år har den där ringen i vitt guld med en diamant suttit på mitt vänstra ringfinger, som något slags tecken på vår kärlek. Tänk att det jag drömde om som liten har slagit in; jag har träffat en fantastisk kille som jag nu är förlovad med och som jag i framtiden kommer gifta mig och bilda familj med. Önskar jag kunde hälsa på mitt femtonåriga jag och bara GE MIG SJÄLV EN FUCKING JÄVLA KÄFTSMÄLL OCH BARA SKRIKA MIG I ANSIKTET ATT; "DET KOMMER BLI BÄTTRE, HÅLL UT FÖR HELVETE!!!!"

Ja..

 

Jag älskar dig, Daniel.